Kottholmen - restaurering av en lövskog

Kottholmen, en liten ö i Tidan, i Ullervad, har restaurerats. De stora ekarna har röjts fram, den inträngande granen har röjts bort och tillgängligheten för besökare har ökats. Detta tack vare en tillmötesgående markägare, bidrag från riksföreningen och ett idogt arbete från föreningens medlemmar.

Läs mer om Kottholmen här.

Här hittar du en lista på alla växter vi hittat.

Samarbete med Albanien

Besök i Albanien 2009

I Skaraborg är vi en liten grupp som bildat en Svensk-Albansk Vänskapsförening som samarbetar med en ideell organisation i Albanien för att förbättra miljöförhållandena i den albanska bergsbyn Lubonja, i den södra delen av landet.

I slutet av mars 2009 besökte Alf Saldin och Hans Lann från Mariestads naturskyddsförening Albanien. Läs mer om deras resa. 

Ekuddenpromenaden

Den populära stigen ut till naturreservatet Ekudden har nu breddats, jämnats till och anpassats med kommunala maskiner.

Stigen går på den gamla invallningen längs med Tidan. För några år sedan la Mariestads naturskyddsförening ner ett stort jobb och förbättrade vandringsleden på den gamla invallning ut till Ekudden. En insats som många Mariestadsbor uppskattade. Ja, det blev så populärt att kommunen nu har satsat medel på en ännu bredare och jämnare väg till Ekudden.

Vill man känna gräs under fötterna kan man fortsätta in i naturreservatet och njuta av den väl betade hagen.

Naturreservatet Gamla Ekudden

Detta är vårt eget reservat beläget cirka 1 km från stadscentrum. Det är 14 hektar stort och begränsas i norr av Vänern, i öster av Tidans utlopp och i väster av Ekudden-badet.

Under lång tid har området varit betesmark åt Marieholms kungsgård, och där har också funnits ett tegelbruk under 1700- och 1800-talen. Rester av byggnader är fortfarande synliga. Lertäkterna har blivit våtmark, delvis beväxta med sumpskog. Detta område, kallat Tegelängen, har blivit ett uppskattat tillhåll för häckande och flyttande vadare - och för ornitologer!
Redan i början av 1970-talet föreslog Naturskyddsföreningen att Gamla Ekudden skulle sparas för kommande generationer och göras till ett reservat . Efter 20 år kom beslutet.
Det största värdet med reservatet är att det fungerar som ett förstklassigt närrekreationsområde. Här finns vacker natur, närhet till vatten, betande kor och får sommartid, mycket gamla ekar, 100-åriga tallar och en underbar flora.
Genom den årliga Gamla Ekudden-dagen en lördag i maj vill vår förening på plats härute, marknadsföra sig själv och SNF med olika aktiviteter.

Ekudden

Mariestads Naturskyddsförening och Vadsbo Hembygds- och Fornminnesföreninghar under maj 2006 satt upp informationsskyltar i Gamla Ekuddens naturreservat. På skyltarna informeras om olika företeelser inom reservatet. Statens Naturvårdsverk har bidragit ekonomiskt till skyltarna. Skylttext: Bertil Ström.

Skyltarna har tyvärr blivit skadade av betesdjur och även vandaliserade. Därför finns skylttexterna även här.

1. MARIEHOLMS TEGELBRUK

Redan i slutet av 1500-talet anlades på Ekudden ett tegelbruk som tillverkade tegel för domkyrkan och för kungsgården Marieholms behov men även för utskeppning till bl.a. Karlstad och Vänersborg.

Den Mariestadsfödde Linnélärjungen Anders Tidström skrev 1756 att det då årligen tillverkades 40-50 000 murtegel.

”Före detta har lertillredningen skett med oxar som trampat leret. Men nu är upprättat en lerbråk som drages av en häst. Leran är mycket seg, men tegelslagaren visste att temperera henne med vatten att tegelstenen förkortades i torkningen 1 tum. Efter bränningen var en tegelsten 11 1/2 tum lång, 5 7/8 tum bred, 2 1/2 tum tjock”… (1 tum = ca 2,5 cm)

I början av 1800-talet fanns här på platsen 8 byggnader.
1. Ugnen uppförd av murtegel 16 ½ aln lång (1 aln = knappt 60 cm), 10 alnar bred samt 8 alnar hög. (Resterna av ugnen är den stora högen här med tallen på krönet).
2. En tegellada 138 alnar lång, 21 alnar bred och 2 alnar hög.
3. Ett kranhus för taktegelstillverkningen, 15 alnar långt, 13 ½ aln brett samt 2 alnar högt
4. Ett liknande hus för murtegelstillverkningen, 12 alnar långt, 16 alnar brett och 2 alnar högt
5. Ett skjul som omger tegelugnen på 3:ne sidor av 3:ne alnars bredd samt sluttande tak.
6. Ett särskilt tegelskjul för det färdiggjorda teglets uppläggning.
7. En byggnad uppförd till bostad för tegelslagaren, 24 alnar lång, 12 alnar bred och 5 ½ alnar hög, innehållande 2:ne rum på nedre botten, samt ett övre rum.
8. En ladugårdsbyggnad för tegelslagaren bestående av fähus och lada, 12 alnar lång, 8 alnar bred och 4 alnar hög av skiffer.

Tegelbruket lades ner 1832.

2. ”TRÄSKET

”Mitt i naturreservatet Gamla Ekudden finns ett träskliknande område. Här togs lera och sand till tegelbruket.

Mariestadsfödde Linnélärjungen Anders Tidström skrev år 1756:
”Leret vid tegelbruket är gott, hämtas strax vid bruket väster om. Der var överst ¼ (ca 15 cm) svartmylla, der under ¼ (ca 15 cm) sandstrat och der under 1 alns (ca 60 cm) lera, själva tegelleran. Sandstratet och lerstratet togs nu tillsammans och föga mera sand lades till vid bråkningen (ältning och pressning)”. Man kunde alltså använda såväl lera som sand från samma område som råvara vid tegelbruket.

Den framsynte Tidström insåg 1756 att det skulle bli problem med täktområdet i framtiden. Han föreslog att man skulle göra fiskdammar av de djupa groparna. Men inget gjordes åt dem och då tegelbruket upphörde 1832 blev problemen akuta.

Vid en besiktning 1836 på begäran av kungsgårdens arrendator fanns omkring 100 större och mindre gropar nära 3 alnar (knappt 2 m) djupa, ”med betydlig längd och bredd, samt några så nära varandra, att blott en smal vallkant återstod, därifrån kreatur lätteligen kunde i gravarna nedfalla, helst ägorna till beteshage används. Och då flera gånger skall hänt, att kreatur i dessa gravar nedfallit och fördärvats, yrkade arrendator, att tegelbruksinnehavaren måtte tillförbindas fylla gravarna med grus och jord, sedan tegelbruket numera blivit nedlagt.” Synenämnden ansåg också en sådan igenfyllning både nödvändig och lämpligast, ”emedan stängsel omkring dem alla skulle bli särdeles vidlyftig”

Vid en av- och tillträdessyn 1842 upprepades kravet på ”åläggande för herr avträdaren att låta med sten och jord igenfylla ovannämnda lergropar till förekommande därav att kreatur kunde i groparna nedfalla”

Groparna blev dock aldrig igenfyllda utan i stället har vi nu i centrala delen av naturreservatet ett artrikt våtmarksområde.

3. EKARNA

De månghundraåriga, knotiga och vidkroniga ekarna, som gett Ekudden dess namn, har ett mycket högt naturvärde. En gammal ek kan vara värdväxt för många hundra olika insektsarter, skalbaggar och fjärilar och många arter av mossor, alger och lavar, t.ex. den lilla knappnålslaven som växer i barkspringorna på de riktigt gamla ekarna.

Ett villkor för artrikedomen är att eken får stå fritt, med ljusinstrålning till stam och krona. Eken behöver minst tre meter fritt mellan kronor¬na, för att inte delar av kronan skall ta skada. Grenarna dör av med början nedtill, om andra träd tillåts växa upp i eller intill ekens krona.

4. LASTEBERGET, HÄLLUDDEN

Här på Hälludden fanns en av Mariestads första hamnar. Det gamla namnet Lasteberget påminner om denna.

På den öppna platsen fanns på 1800-talet ett stort magasin och här finns rester av en källare. Här skeppades ut glas från Brommö glasbruk, alun från Karlsfors alunbruk i Lerdala, timmer och ved. Även kvarnstenar från Lugnåsberget tycks ha skeppats ut härifrån eftersom det i vattnet utanför berghällarna finns rester av en kvarnsten varav ca ¼ nu bärgats och ligger på Hälludden.

Senare blev denna del av Ekudden ett utflyktsmål för Mariestadsborna, dit man rodde i egen roddbåt och hade sillsexa. ”En mera naturskön plats finnes ej!” skriver Mariestads egen skildrare Mary Kihlbom år 1953.

5. STENMUREN

Denna stenmur som löper i SV-NO genom Ekuddens naturreservat kan tyckas vara omotiverad.

Förklaringen är att omkring år 1810 arrenderade ägaren av Brommö glasbruk Harder Santesson (1776-1862) ett 56 790 kvadratalnar (knappt 2 har) stort område norr om Hälludden (Lasteberget). Det arrenderade området lät han avgränsa mot Ekudden genom stenmuren. Inom området fanns ett bostadshus (på Talludden), där en inspektor från glasbruket bodde och hade uppsikt över in- och utgående varutransporter i hamnen på Lasteberget. Santesson arrenderade även själva hamnen på Lastberget med tillhörande magasin.

6. FOTBOLLSPLAN

Hugo Palmgren, vars far var ansvarig för jordbruksdriften på fångvårdens Marieholm, har i Vadsbobygden 2001 skrivit:

”Arbetet på fängelsets lantbruk Marieholm skulle ju pågå även på lördagarna. Men en lördagsmiddag på sommaren när arbetet skulle börja fick de en annan order. ”Tag med spadar, spett, såg och yxor och gå ned till Gröna Viken (Gamla Ekudden) allihop.” Förundrade gick man dit. Där kom nästa överraskning. ”Här är fyra stakar uppsatta. Ni får planera en bollplan här, sätta upp mål och göra en hoppgrop. Sedan får ni ledigt för bad och idrott här varje lördagseftermiddag om vädret tillåter”. Om det jobbades? Vilken fråga. Det blev en rekreationsplan som ingen missade efter veckans slit. Fängelsets IF var ett riktigt bra fotbollslag som spelade korporationsfotboll i Alhagen. Jag var själv med i laget och ett par konstaplar också, men de flesta var fångar som tidigare spelat seriefotboll”.

Den öppna, plana gräsytan mitt i Ekuddens naturreservat är således resterna av en fotbollsplan.

7. LITEN TILLÄGGSSKYLT

På samtliga informationsplatser finns på stolpen under informationsskylten en liten tilläggsskylt med följande lydelse:

Uppsatt av Mariestads Naturskyddsförening och Vadsbo Hembygds- och Fornminnesförening med bidrag från Naturvårdsverket.