- Miljögifterna finns överallt omkring oss i vår vardag. Om riksdagen följer Miljömålsberedningens plan kan folkhälsan förbättras och samhällskostnader och miljöskador minskas.  Det är allvarliga sjukdomar som riskerar följa i miljögifternas spår: det handlar om cancer, diabetes, fetma, autism och sttörd reproduktion, säger Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen och  sakkunnig i Miljömålsberedningen.

Vissa kemikalier som gör plaster mjuka, ftalater, har ändå ansetts vara så farliga att de förbjudits i leksaker och barnvårdsartiklar. Men man får fortfarande använda dem i andra plastprodukter i hemmet, till exempel i plastmattor, duschförhängen, golv och textilier. Tyvärr släpper ftalaterna lätt från dessa produkter och på så sätt hamnar de i damm och bland annat våra barns kroppar. Trots att vissa ftalater klassats som direkt giftiga av forskare och myndigheter tillåts de i vardagen.

Ett annat exempel är bisfenol A (BPA) i matförpackningar. BPA har förbjudits i nappflaskor och barnmatsburkar men tillåts det i andra matförpackningar, som konservburkar. Barnen skyddas därför fortfarande inte eftersom ett litet barn redan efter något halvår kan få mat från konservburkar. Vuxna skyddas inte alls.

- Framförallt måste politikerna ta ansvar för barnens miljö. Vi ser inte minst ett stort behov av att kemikaliesanera förskolor och skolor.  Miljömålsberedningen nya förslag är offensivt på den punkten, bland annat föreslår den farliga kemikalier alltid ska bytas mot mindre farliga när sådana finns. Det kan verka självklart men sker sällan i praktiken. En sådan reform bör gälla hela EU men fram till dess bör Sverige gå före med att skydda vuxna och barn, säger Mikael Karlsson.

 För frågor kontakta:

Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsföreningen, 070-316 27 22

Louise Wileen Bjarke, presschef Naturskyddsföreningen, 070-884 77 28